Amerika

Satt och surfa runt på lite olika ställen här på nätet...

Jag hittade en sida där man kunde söka uppgifter om de som lämnade Sverige och emigrerade till Amerika för sådär en hundra år sedan...Tänk vad intressant, jag skulle så gärna vilja hitta en gammal "emigrant" dagbok från våra släktingar som emigrerade... Nu kan vi i bästa fall se nått gulnat fotografi eller gammalt sönderläst brev där man kan läsa ut något av det som hände dem...

Jag vet att min farfars bror emigrerade till Amerika.. Jag har kontakt över nätet med hans ättlingar...

Men jag skulle vilja veta lite om livet han levde när han först kom dit.. Vad jobbade han med? Byggde han ett eget hem eller levde han som dräng, kanske han va guldgrävare...??

Kunde han försörja sig själv.. Hur klarade han språket..

Tänk att kunna träffa honom, sitta ner å höra honom berätta om resan från Dala-Järna, hur det var ombord på båten... Nu är han ju borta sedan många år.. Men det hade varit så intressant att höra honom berätta..

Å då höra den riktiga sanningen...

Många gånger skickade de över en helt annan bild av deras liv "överdär" än hur det i verkligheten såg ut...

Det fanns fotografer som gjort stora pengar på att hyra ut både kläder och "fruar" för att fotografera emigranterna så att de kunde skicka hem bilden och visa upp sin "familj"... Tänk va hemskt.. De skämdes för att berätta sanningen, saningen om att dom inte lyckats där, att dom inte blivit rika.  Att dom inte hade ett eget hem och famlj..

Många va dom som misslyckades i det nya landet och inte hade de råd att åka hem igen.. Eller var det skammen att visa att de misslyckats som höll dem kvar i Amerika...

Jag skulle så gärna vilja åka över till Amerika och se, se vad som finns kvar.. Om det finns något kvar..

Jag har träffat mina Amerikanska släktingar flera gånger när de varit över till Sverige och hälsat på..Vi Svenska släktingar är så otroligt viktiga för dem.. Det är svårt att fatta att Sverige betyder så mycket för dem..

Att de känner släktbanden med oss mycke starkare än vi nog känner med dem vi är närmare släkt med än vad dom är med oss.. Å inte nog med det dom kan sin släkts historia!!

Jag borde nog ta en engelska kurs så att jag inte bara stakar mej fram på min gammla (urgammla) skol engelska...

Engelska ett ämne som jag va dålig i redan då..

Men Andrea den tjejen som jag har mest kontakt med både över nätet och genom brev hon påstår att hon fattar vad jag menar... Undrar om det är för att vara snäll..

Jag träffa henne i sommras igen.. Det var andra gången som hon var i Sverige och hälsade på..Jag blir lika imponerad varje gång när hon kan släkten på sina fem fingrar...

Förresten så har hon lovat att lära sig Svenska.. Men jag vet inte vilket årtionde hon hade tänkt...Så tills hon lär sig Svenska så får hon stå ut med min stapplande engelska..

Å de vet jag att hon så gärna gör bara hon får ha kvar sina svenska kontakter..Jag har föresten lovat att komma till hennes bröllop.. Men vad jag vet så lär det dröja något år än.. För mannen i hennes liv har inte dykt upp än...

Så jag kanske hinner ta en kvällskurs innan det blir dax..